I Sverige lär sig nästan alla att rida på ridskola. Så har det varit sen 70 talet. (Jag var med då med, så ja börjar nog bli lite gammal.)

bild ninni carro  ninni och albin snett bakifrånryggkotor

 

På ridskolan fick vi tjejer en plats där vi kunde både ta i, bli skitiga, ösa kärlek över en mer eller mindre villig ponny. Slippa  föräldrar ,( som inte begrep ett jota) och fullkomligt surpla i oss varenda ord som ridläraren eller ridskolechefen hade. Vi hängde där när vi kunde, gick, cyklade, åkte tåg och buss. Sen tvättade vi inte händerna, för vi ville känna doften av häst.

På min tid skulle man ha knäslut med knip. Det visade sig senare vara rätt tokigt… Man skulle sitta rakt och trycka ner hälarna.. ( well, även det har visat sig vara en något tveksam översättning av att ha ett långt ben med tyngd i.) Men oavsett instruktionerna som vi fick då, så grundlades vår passion till hästarna.   Hos familjen Hedman i Täby fick vi både  rida ut och träna på volten. Vi fick vara med och sköta och ställa frågor.

När jag besöker ridskolor idag, ser jag saken med en vuxens ögon. Barnen tindrar eller är lite oroliga.  Hästarna är ofta helt införstådda med sin uppgift, Ridlärarna tycker om sin uppgift och gör ett fantastiskt jobb.Det är fortfarande en tilltalande miljö, där de vuxna föräldrarna gör bäst i att överlämna ansvaret och där barn likt superhjältar övervinner sina rädslor.

Men sadlarna…. suck. Vissa ponnys har sadlar som ligger i bakåtlut ,andra i framåtlut. Rätt många  ligger  i våg, men inte hjälper det, när det skiljer en halv decimeter från sittpunkten och stigbygelkrampan. Faktum är att det är ofta sadlarna som lutar framåt som barnen sitter bäst i. Jag råkar veta varför.   Det sätter ungarna längre fram så att de hamnar över stigbygeln med foten under sig. Som insatt förälder inser jag att det saknas resurser.

Jag vet att de ridskolor som fått tillgång till senaste sitsforskning och sadelkunskap är räknade på en hand. Att diverse paddar är högprio.

Att de unga ryttare jag senare träffar har kvar sin; knip med knäna för att komma upp och balansera sig,  är inte ett dugg konstigt. Deras idoler gör ofta samma sak. Vi har alla gått i samma skola, stöpts i samma sadlar och lärt oss upphäva tyngdlagen med samma teknik.

Men faktum är att nu får det vara nog. Nu finns forskning, kunskap och redskap.

Vi vet att världens bästa ryttare inte alls sitter så! vi vet effekterna, obalansen, oliksidigheten, smärtan i ryggar och knän.

Så vad är det som hindrar  nu?

Ekonomin. Alla är så vana vid att förändringar i sadelkammaren är så dyrt och  så sällan leder till verkligt resultat, så man drar sig. Bara att serva sadlarna är en mardröm för de flesta ridskolor.

Min vän Mathias som är varm anhängare av ridskolan och dess uppgift för barnen, har därför  sett till att  företaget genast utvecklat;

En hyrtjänst som ger ridskolan direkt möjlighet att ta in flera sadlar i verksamheten. Kostnaden per månad  för 3 sadlar  motsvara ca 3,5 lektioner.

Vi har lagt till möjligheten att få full service med kontroller och omstoppning, för att slippa hantera detta.

Man kan säga att cirkeln är sluten. Vi väljer nu att ge något tillbaka till de som en gång välkomnade oss och grundlade vår kärlek till hästarna.

Ingen ridskola, ska behöva säga att den inte har råd att ha bra sadlar, som  ger eleverna möjligheter att lära sig rätt från början.

Till er ridlärare har vi lagt till en utbildning, som ger er alla de nya verktygen, den nya forskningen, och all kunskap som ni önskar om hur bäcken, muskler, bålstabilitet, stigbygelkrampor och sätesformer skapar förutsättningar för att sitta rätt eller fel. Vi avser att göra er till experter. Vårt mål, är att Charlotte  Dujardin inte ska behöva visa Svenska ryttare hur man sitter  mer. För det ska Svensk ridskola  lära ut.

IMG_2739MÅTT SITTBEN BILDEqbb2

pdf folder hyra sadel ridskola